Coopertest 1

Det var detta konditionstest som gav mig insikten om att jag har negligerat konditionsträningen och speciellt löpträningen alltför länge. En bättre syreupptagningsförmåga och uthållighet kommer definitivt att förbättra grunderna och förutsättningarna för all träning som jag gör.

Ja, detta resultatet är genant, men det kunde ju knappast vara en bättre start på min utmaning!?

Bilden (ursäkta dålig bildkvalitet!) visar resultatet från ett modifierat Coopertest, dvs detta är en fixerad 2000-meterslöpning på tid (13 min), även om jag egentligen använder mig av den ursprungliga modellen av en fixerad 12-minuterslöpning, då jag sprang 1850 meter. Beräknad maximal syreupptagningsförmåga per kilo kroppsvikt är 35 ml syrgas/min, och detta arbete krävde totalt 2,6 liter syrgas per minut. I förhållande till genomsnittet för en 44-årig man, så ligger jag på gränsen mellan "lågt" och "genomsnitt". I andra tabeller motsvarar det en låg "average". Den fysiska åldern är ju mer en gimmick, men ändå: 54 år?? Ska man skratta eller gråta?

Det enda sätt man kan mäta maximal syreupptagningsförmåga, är genom att arbeta i maximalt tempo under viss tid, och andas i en mask som är kopplad till en gasanalysutrustning. Omständligt och dyrt. Därför finns det ett antal olika tester som istället kan beräkna syreupptagningsförmågan. Inte lika exakt, men ändå med rimliga felmarginaler eftersom det råder proportionerliga samband mellan hjärtverksamhet, syreupptagning och arbetseffekt.

Coopers test är en sådan beräkning, baserat på det faktum att en viss löphastighet kräver en viss mängd syre per kilo kroppsvikt, om löpningen utförs runt 12 minuter. Enkelt och praktiskt. Dock tillkommer en del parametrar som är svåra att kontrollera: löpteknik/-ekonomi skiljer sig mellan person och person och dessutom kräver testet en viss löpvana för att kunna hålla en jämn fartstrategi. I teorin innebär det att en förbättring av testresultatet kan baseras på mer än ökad syreupptagningsförmåga.

Slutligen ska sägas något om löptest på löpband (som jag gjorde), eftersom det inte är helt korrelerbart till utomhuslöpning. Själva löpningen skiljer sig inte mycket åt då det gäller energiåtgång (en viss skillnad i fördelningen av muskelkraft mellan t.ex. framsida/baksida lår finns), däremot inverkar luftmotståndet menligt utomhus. Ca 5 % minskad energiåtgång inomhus innebär enligt uppgift att man kan kapa drygt 2 minuter på milen om man springer på löpband. För mitt Coopertest kanske det skulle kunna handla om att komma 40-70 meter längre på 12 minuter på löpband. För att slippa denna komplikation, gäller det helt enkelt att springa på löpband vid resterande tester också!